MARKANOR

Kortet är  taget i Mölnebacka,  Hajom

© 2010

ANDERS NILSSON

SVEN HENNIG

INGVAR NILSSON

SURTEBY

KYRKAN

Surteby kyrka tillkom troligen på 1200-talet. År 1794 gjordes en grundlig om- och
tillbyggnad. Delar av södra långväggen och västgaveln härrör från den gamla
medeltidskyrkan. Tornet byggdes 1826.

Takmålningar

Vackra takmålningar utfördes av den kände kyrkomålaren I.M Hultgren i samband med
renoveringen 1794. Olika kris4liga dygder framställs i inramningar. I koret ser man
ankaret, hjärtat, korset - tron, hoppet, kärleken. Sedan följer lydaktigheten,
vaksamheten, ödmjukheten förgängligheten, sannfärdigheten, ståndaktigheten,
gudfruktigheten, saktmodigheten, godheten, rättrådigheten, tåligheten,
försiktigheten, hörsamheten, tystlåtenheten. Alla är illustrerade med bilder i
anslutning till bibelcitat.
Även läktarbarriären är försedd med målningar, föreställande apostlarna.

Altaret

Altaret fick sin nuvarande utformning vid 1958 -59 års renovering. Framför
mosaikfönstret finns placerade träskulpturer av evangelisterna, tillverkade av en
konstnär Wallström från Lödöse. Dessa flyttades från predikstolen till
altaruppsatsen vid renoveringen 1926. Kyrkans gamla altartavla från 1794 finns att
beskåda bakom orgelläktaren. Den föreställer bl. a. nattvardens instiftelse samt
korsfästelsen och är målad i naivistisk stil av kyrkomålaren Hultgren

Dopfunten

Dopfunten tillhör gruppen "Starrkärr-funtar" och är av täljsten och kan dateras till
1200-talet. Cuppan är fyrpassformad och avslutas nedtill med rundstav. Den är
indelad i 12 arkadfält med växtornament, bandflätor, blomsterornament samt ett kors,
som på samma gång har ankarform. Ett av fälten saknar utsmyckning. Även foten är
fyrpassformad.
I vapenhuset finns ytterligare en dopfunt av sandsten och som delvis är skadad.

Familjeepitafium

Ett familjeepitafium, en triptyk i trä, visar kyrkoherde Hans Austrlius som dog 1665
samt hans efterträdare O.A. Floderus och deras familjer.

Rökelsekar

Från den katolska tiden finns ett rökelsekar från 1200-talet. Det krönes av en tupp
på ett litet fyrpassformat "torn." Det kommer från Kattunga kyrka, som nu är ruin.

Predikstol

Predikstol från 1630-talet. Målningar visar de fyra evangelisterna.

Kyrkklockor

Storklockan är troligen från 1600-talet och saknar inskription.
Lillklockan är gjuten 1685. Kungen bidrog till kostnaden med 25 dukater. Den blev
omgjuten 1792 och har inskription med namn på olika befattningshavre vid denna tid,
biskop kyrkoherde o.s.v.

Övriga inventarier

Kyrkan äger ljusstakar i mässing från 1700-talet och ljusstakar i tenn och malm från
1600-talet och en vinkanna från 1784.
En moraklocka står i koret. Efter givarens död på 1960-talet framkom en papperslapp
med texten: "Den gamla klockan, som står i Tofta, skall sättas i Surteby kyrka."
I sakristian hänger en värja. Traditionen berättar, att den blivit inlämnad efter
ett mord i Kattunga.
Två äldre psalm-nummertavlor från 1730-talet finns uppsatta i långhuset. De två
psalmnummertavlorna i koret, gråmålade med guldornament, är skänkta år 1899.
En svart mässhake med lila broderier från 1920-talet. Grön och röd mässhake är
tillverkad av Hillevi Nilsson-Kjellhard. En nyare vit mässhake av Ingrid Brobeck.
I sakristian hänger två tavlor med series pastorum med "Herr Börje" 1542 som första
namn. 1593 var "Herr Hans" pastor och var med bland dem, som undertecknade Uppsala
mötes beslut.